Olycksfall

Imorse så gick A upp med Signe strax innan 6. Några minuter senare hördes en duns och sen världens skrik. Signe hade ramlat ner från sin tripptrapp-stol! 

Jag hade tvättat dynan som hör till stolen och då lossat på bygeln, men dum som jag är så lät jag den sitta kvar på stolen, tänkte väl att det var jag som skulle gå upp först. Detta visste inte A som satte ner Signe å stolen, knappt hann han vända sig om så låg hon på golvet :(

Det hela resulterade i en fläskläpp och ett blåmärke på hakan. Vi ringde sjukvårdsrådgivningen och fick rådet att åka in till barnakuten för säkerhets skull. Vi bor fem minuter (om ens det) från Astrid Lindgrens barnsjukhus. Signe fick stora OK-stämpeln av läkaren och har vart lika busig som vanligt. 

Tänk vad lätt hänt att de skadar sig di där små... och jag kommer aldrig lossa på något utan att sätta tillbaka det ordentligt igen... 

Överlevnadsbarn?

Idag när skrikmonstret härjade som värst så googlade jag missnöjd 6månaders bebis i ren desperation, hoppades väl på att hitta ett mirakeltrick. Det gjorde jag givetvis inte, finns inga sådana trick men däremot så stötte jag på ordet överlevnadsbarn. Lät.. otroligt jobbigt. Kom snabbt fram att Signe inte tillhör den kategorin, visst är hon ofta missnöjd men hon sover bra, i egen säng och kan ofta ligga och leka för sig själv på golvet. Hon har en period upprepar jag för mig själv och torkar tårarna genom att beställa kläder TILL MIG själv :)

Nu sover hon sen över en timma tillbaka, jag har passat på att mysa framför tvn i vår säng :)

Idag körde vi gungpremiär :)