torsdag 24 september 2009

Dagen före

Imorgon får man pengar! Jippiiie! Ska bli kul och se hur länge de räcker den här gången... Men nu är ju alla böcker köpta för skolan och så vidare. Ska lägga en beställning på oriflame ikväll innan det är dags att sova.

Imorrn ska här storstädas och fixas. Sedan ska jag ut med jobbet på kvällen, vår älskade Maja ska lämna oss. Jobbigt. Måste nog åka och hälsa på henne i den nya butiken hon ska börja i. På lördag blir det mer kalas, då kommer några vänner hem och firar min födelsedag i efterskott. (Mest en ursäkt för att träffas... men en riktigt bra sådan)

Just det, glömde nästan. Igår så köpte Johan en ny dator! Så nu äntligen ska jag slippa höra tjatet: Jag vill ha en ny dator, jag vill ha en ny dator, jag vill ha en ny dator, jag vill ha en ny dator, jag vill ha en ny dator. Finally!!! Tack Media Markt!

Det blev en sväng till IKEA också, köpte bland annat en tunna till hundmaten och en låda att samla upp alla sladdar i, supersmart! Jag hatar verkligen sladdar!

Nu ska jag kolla färdigt på Idol. Johans kompis är med! Heja Moa!

onsdag 23 september 2009

Fiskpinnar

Fiskpinnar är underskattade. Havets korv tänker ni kanske då, allt skit samlat under en liten panering. Men jag tänker ignorera er och äta, riktigt njuta av mina firrepinnar. Och fundera på hur jag vill ha min bloggdesign.. Några förslag?

lördag 19 september 2009

Bday 25

Idag är det min 25e födelsedag, vilket jag ska fira med släkt och vänner hela dagen lång!!!

Krama

tisdag 15 september 2009

Svenska Hollywood fruar

Läste i aftonbladet idag att Fru Anka anser att hela serien borde handla enbart om henne. Usch är min första tanke. Den människan osympatiska framtoning gjorde mig illamående igår när jag såg den första programmet. Nej, det räckte med ett avsnitt för min del.

Men väcker frågan: Har dessa människor inget omdöme? Förstår de inte hur de framstår?

Jag skulle skämmas ihjäl mig om jag hade någon som helst anknytning till de här "fruarna"... Men.. det är ju bara min åsikt.

Vad tycker ni?

På tal om slakt..

söndag 13 september 2009

Rena rama slakten

Den som tittade på TV4 ikväll och närmare bestämt filmen som började kl 21 funderade nog både en och två gånger vad fan som var fel på den filmen.

Jag blev jätteglad när jag insåg att det var filmatiseringen av Mari Jungstedts första bok om kriminalaren Anders Knutas, en serie som jag sträckläste nere i Spanien i somras. Inga litterära underverk, men historier som grep tag i en och tvingade fram sömnlösa nätter, man var ju bara tvungen att läsa färdigt. En skön söndagsfilm resonerade jag och längtade efter att få se hur det hela tog sig ut på tv.

Men men, det var bland det värsta jag sätt. Fick Beck-filmerna att framstå som Oscarsvinnare i jämförelse. Inte nog med att hälften av skådespelarna var tyska och därför hade dubbats i den svenska versionen, dialogen var.. ja vet inte vad, porrfilmsaktig? (hur jag nu skulle kunna veta det =P) Dessutom så hade hela historien skrivits om.. och inte till det bättre.

Mari Jungstedt - hur kunde du låta dem slakta dina böcker på det här sättet? Inga pengar i världen kan väl vara värt detta?

fredag 11 september 2009

11 september

För åtta år sedan, exakt, så stod jag i stallet. Jag och min kompis hade vart ute och ridit i skogen. För en gång skulle så satte vi på radion. De nyheter som förmedlades satte ett djupt spår i mitt minne. Aldrig tidigare, eller senare heller för den delen, har jag påverkats så starkt av något jag hört på radion. Jag grät minns jag. Kalla kårar längs ryggen. Vi trodde knappt våra öron när nyhetsuppläsaren sa att ett plan flugit in i World Trade Center, ännu mindre när det rapporterades att ytterligare ett plan träffat byggnaden.

Samma kväll gick jag hem till min pojkvän. Jag var jätteledsen, nästintill otröstlig. Men.. till min häpnad så satt han och en kompis och spela tv-spel. De hade gjort det hela dagen lång. Och missat allt. Obegripligt.

En del av mig hoppas att det inte spelade någon roll att det här drabbade USA. Att jag hade regerat likadant oavsett vart i vår värld det här inträffade. Men vi vet att det här inte är sant. Och det gör mig lite ledsen. Medmänskligheten gäller inte för alla tydligen.

2 år senare så står jag i skolan och gör iordning ett skyltfönster. Runt omkring mig sitter elever och stirrar på de tv-apparater skolan i kafeterian. De vill veta hur det har gått för Anna Lindh
- Äh, säger jag. Hon mår säker bra! Det hela kanske bara är ett pr-trick inför valet??

Fick jag äta upp mina ord eller vad? Ännu en sorglig 11 september som jag helst vill glömma. Ännu en tragedi det rapporterades om i flera månader.

Hur många minns att det var just den 11 september som en militärjunta ledd Pinochet störtade presidenten i Chile 1973? Inte tillräckligt många.

Hur som haver, idag går tankarna till allt hemskt som hänt den 11 september. Oavsett vilket år, vilket land eller vem som drabbades.

Peace out

I want my bacon

Hahahahahahahaha. Är det någon som vet vart det här klippet kommer ifrån???

lördag 5 september 2009

Ett litet mirakel

I natt så blev jag moster till en liten tös! Välkommen till världen Astrid! Längtar till oktober då jag får träffa dig! Stora kramar från moster Ida

onsdag 2 september 2009

Glasstips!

Godaste glassen just nu! Carte d'Or Crema di Mascarpone. Kusinen introducerande den här underbara glassen för mig! Hur god som helst!

God kväll Farbror Blå

Tack till den käre granne som ringde Polisen och anmälde att det pågick ett brott i vår lägenhet. När två uniformerade poliser plingade på dörren låg jag i sängen med min dator, redo för en god natts sömn medan Johan satt och pyssla på sin mac inne i datarummet intill vårt sovrum. När det plingade på dörren första gången så tänker man alltid, vi hörde fel. Vem skulle plinga på så sent? Men så plinga det en gång till och jag kika i vårt lilla titthål. Och tänk er själva min förvåning när det stod en polis där ute! Tusen tankar hann flyga igenom mitt huvud: Har något snott vår bil? Kommer de med ett dödsbud ( ja jag vet jag är en riktig dramaqueen)? eller tror de att någon av oss har mördat någon?

Men tanken på att någon ringt och sagt att det har varit bråk här slog mig aldrig. Inte för en sekund. Det var ett snörpligt slut på en mysig kväll med god mat och första filmen om CHE. Det kändes avlägset att någon trodde sig ha hört skrik och saker som kastades runt i vår lägenhet. Men så här i efterhand. Visst är det bra att grannar ringer om de tror sig höra ett bråk eller en misshandel. Jag läste i senaste numret av Hem&Hyra om en kvinna som misshandlades i flera år. Hennes grannar ringde inte polisen eller frågade så mkt som: mår du bra?

Kanske har våra grannar läst samma artikel och tänkte agera goda grannar? Hade de hört vår hunds klagosång när vi badade honom? Eller kom polisen till fel adress? Igår var jag så chockad att jag glömde fråga polisen om det finns någon möjlighet att det var så. Och nu lär vi väl aldrig få veta. Kan iaf säga att det känns så där om nu någon av våra grannar går runt och tror att jag och Johan skadar varandra. För bråka, visst händer det att vi gör det, men vi skulle aldrig ta till våld för att lösa våra meningsskiljaktigheter.

Nej nu ska jag drick en kopp kaffe och försöka läsa en text som jag ska på föreläsning om. Ha en bra dag! Kram