Är det inte ganska ironiskt att man kan bli besviken för något man egentligen förväntat sig hela tiden?
Jag är bara så otroligt less på att bli besviken, kanske måste börja jobba med min förväntningar (läs förhoppningar). Det är dags att sluta drömma och istället blir realist på heltid. Så oerhört tråkigt bara för att dagdrömma är bland det bästa jag vet, samtidigt som det är något jag känner att jag är rikigt bra på.
Så finns det någon där ute som kan tipsa mig om hur man börjar leva sitt liv med enbart realistiska mål?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar